DBT anpassad för individer med autismspektrumtillstånd

Dialektisk beteendeterapi och autism

Vad innebär autism? Autism är en medfödd neuropsykiatrisk diagnos, och ungefär 1–2 % av populationen uppskattas möta diagnoskriterierna. Att leva med autism medför genomgripande svårigheter relaterat till att förstå och agera i sociala sammanhang. Ofta innebär det att patienten har bristande förståelse för sociala koder och regler – något som kan leda till både ångest och kognitiv överbelastning när patienten likväl försöker förstå sitt sammanhang. Utöver detta har en person med autism även svårigheter med att hantera förändringar och det är vanligt med rigida och regelstyrda beteenden. Det är även vanligt med oflexibla och udda stereotypier samt specialintressen. Inte sällan har patienten också svårt att förstå helheter och fastnar i stället ofta i detaljer – med negativa följder för såväl patienten som för omgivningen. Slutligen är sensoriska svårigheter vanligt förekommande, där känslighet för ljud, ljus och dofter kan ha stor betydelse och resultera i att en patient blir mycket distraherad. 

Sedvanlig DBT bygger på att patienten ska kunna se likheter, liksom kunna öva och generalisera – precis just det som är svårt vid samtidig autism. Att till exempel göra kedjeanalyser kan bli kognitivt och emotionellt överväldigande för dessa patienter, inte minst då de ofta fastnar i enskilda detaljer.

Men kan vanlig DBT fungera? Autism har ofta varit ett exklusionskriterium inom DBT-inriktad forskning, vilket innebär att det vetenskapliga underlaget är begränsat. Glädjande nog har vi på senare år sett ett ökat intresse för DBT vid emotionell dysreglering hos autistiska personer, och området utvecklas stadigt. I nuläget finns ett fåtal vetenskapliga studier, varav två randomiserade kontrollerade studier, som påvisar positiva resultat (Weiner et al., 2025). Vad som där framkommer, kan användas i kombination med klinisk klokhet, eftertanke och anpassade interventioner. Vanligt förekommande anpassningar är exempelvis att förenkla åtagandefasen, att fokusera på att hitta funktionen av självskada vilken kan variera, liksom att avstå från vanvördig kommunikation då den ofta får motsatt effekt till följd av patientens svårigheter med abstrakta begrepp.

 Så – hur anpassar jag?

·       Terapirummet: Ta reda på vilka sensoriska svårigheter som finns och gör rummet tryggt och lätt att vara i. Alla har olika behov – anpassa efter personen!

·       Språket: Ska vara enkelt och innefatta konkreta exempel, till följd av risk för missförstånd vid abstrakt språk.  

·       Agenda: Ska vara tydlig och förutsägbar.

·       Kedjeanalys: Gör enkla kedjor. Ofta är sårbarhetsfaktorer en viktig del vid självskadebeteende – belys detta.

·       Självskadebeteenden: Kan vara känsloreglerande, men även regelstyrt och en effekt av hög kognitiv belastning.

·       Färdigheter: Välj ut några få färdigheter. Hitta patientens favoriter och öva dessa mycket mer än du brukar göra.

·       Krisfärdigheter: Behöver utforskas. Patienter som har sensoriska svårigheter svarar inte alltid bra på TIPP-färdigheter – testa försiktigt, öva och kom överens.

För terapeuter som arbetar med denna patientgrupp, behövs därtill ett stöttande team som hjälper terapeuten att hålla fokus, att rusta sig med tålamod och gynnsamma tolkningar, att bibehålla sin öppenhet för att förenkla, samt att vara pedagogisk och att låta det ta tid.

 För mer info:

Gratis webbinarium från 1 juni 2025 med Luisa Weiner ”DBT and autistic spectrum disorders” på https://edbta.eu/live/ 

Översiktsartikel om DBT vid autism: Weiner, L., Bemmouna, D., Costache, M. E., & Martz, E. (2025). Dialectical Behavior Therapy in Autism. Current Psychiatry Reports, 27(5), 307–318. https://doi.org/10.1007/s11920-025-01596-7

 Rapport från BUP:s DBT-team i Stockholm om hur man kan anpassa DBT för ungdomar med autismspektrumtillstånd:

En-bra-start.-DBT-med-behandlingstillägg-för-ungdomar-med-emotionell-instabilitet-och-autismspektrumtillstånd.-DBTteamet-BUP-Stockholm

 Maja Fläckes PowerPoint vid kvällsföreläsningen för föreningens medlemmar 220412:

DBT+AST=Sant? – Vad kan vi anpassa och hur minska risken för överkrav?